20160303_100345
2016.12.07

Birkasumpen är äntligen digital

 

Några av de mest omfattande undersökningarna på Björkö skedde på slutet 1800-talet under ledning av  Hjalmar Stolpe. Hans undersökningar av både gravar och Svarta jorden resulterade i tusentals fynd. Delar av dessa fynd förvarades till en början i en lokal på det dåtida Kungliga Carolinska Institutet och kom senare till Björkörummet på Historiska museet, när museet fortfarande låg i nuvarande Nationalmuseets lokaler. Föremålen befinner sig numera i flera av  våra magasin då olika material har olika klimatkrav. Många av föremålen är dessutom utställda i vår egen utställning Vikingar eller turnerar världen runt med våra två vandringsutställningar We call them Vikings.

Majoriteten av föremålen förvarades ursprungligen i cigarraskar som Stolpe köpte in för ändamålet. På cigarrlådorna stod det blyertsanteckningar eller så låg det lösa lappar i dem med information om vilken grav föremålen kom från. Hjalmar Stolpe själv publicerade aldrig sina fynd utan det var några av hans efterträdare som tog sig an uppgiften att gå igenom Stolpes omfattande fyndmaterial.

Kolprover som fortfarande ligger kvar i Stolpes cirgarrlådor.

Kolprover som fortfarande ligger kvar i Stolpes cirgarrlådor.

Gustaf Hallström publicerade 1913 de 100 första gravarna och gjorde i samband med det en genomgång av föremålen. Han uppmärksammade redan då att det hade blivit oordning på vissa delar av materialet. Hallström upprättade då en lista ”Hallströms röda lista” med de föremål som han inte visste vad de hörde till för arkeologisk kontext. Föremålen märktes med Hallströms röda nummer. Några av föremålen från Hallströms röda lista har under årens lopp ordnats upp men det finns fortfarande nästan 70 föremål med röda nummer.

På 30-talet publicerar Holger Arbman hela Stolpes gravmaterial. Även vid hans genomgång uppmärksammas att det både saknades föremål som Stolpe omnämner i sin dokumentation men även att det fanns föremål som saknade ordentlig information.

Amanuens och konservator Erik Sörling packade upp och katalogiserade fyndmaterialet från Svarta jorden. Utöver detta har specialstudier på materialet gjorts på delar av både grav- och boplatsfynden. Agnes Geijer publicerade sina studier över textilen och Dagmar Selling gjorde en specialstudie av keramiken osv.

2006/2007 uppordandes på nytt Stolpes Birkafynd här på museet. Föremålen registrerades i vår databas och gjordes därmed också tillgänglig för alla som vill ta del av dem genom våra olika söktjänster på Internet. Föremålen märktes även med våra streckkoder och fick då byta cigarraskarna mot mer ändamålsenliga askar. För hur snygga cigarraskarna än må vara så mår föremålen bäst av att ligga i andra askar. Även vid denna uppordning uppmärksammades att det fanns ”problemföremål”.

Alla föremål som det under årens olika genomgångar konstaterats vara problem med har hamnat i det vi på museet brukar kalla för ”Birkasumpen”. I Birkasumpen finns alla de föremål som vi vet kommer från Birka men inte vet mer om än så. I Birkasumpen kan det även finnas föremål från Alexander Setons undersökningar i början av 1800-talet då vi vet att det saknas föremål även från hans undersökningar.

Föremålen i Birkasumpen har fått ett eget Inventarienummer, SHM 35015 och har nu drygt 100 år senare äntligen också registrerats digitalt. Birkasumpen består av knappt 200 föremål och jag har försökt registrera all information som funnits på lösa lappar eller direkt på asken. Det har inte alltid varit så lätt att läsa vad det faktiskt står.

Min förhoppning är att när alla dessa föremål är digitalt tillgängliga, kanske det finns en möjlighet att lösa några av dessa problem. Kanske finns några av de försvunna föremålen som Arbman skriver om i sin genomgång någonstans i detta material. Jag har redan lokaliserat ett par av dem så det finns säker fler.

Så ni där ute som känner att det skulle vara spännande att vara museidetektiv har nu en gyllene chans. Tillsammans kanske vi kan lösa fler av sumpens mysterier och föremålen slutligen kan läggas till sina rätta kontexter.

Föremålen i Birkasumpen hittar ni här

 

Birkaprojektet

Eva Vedin

Kommentarer (3)

  • Linda

    2016.12.16

    Åh, vad bra jobbat! :) Kul!

  • Staffan Karlsson

    2016.12.18

    Hur, när och var kan man hjälpa till???

    • evaved

      2017.01.09

      Man får nog ha lite olika angreppssätt för olika föremål men ett är att se vilka föremål Arbman anger som förkomna i Birka I (http://historiska.se/birka/digitala-resurser/filer/pdf/Birka_I_Text.pdf) och försöka och matcha dom mot dom som finns listade under invnr 35015.