Under några månaders tid har vi i accessionsarbetet haft fokus på glaspärlorna från svarta jorden. Materialet består av drygt 6000 glaspärlor som hittades vid undersökningarna 1990-95. Det är en stor blandning av både hela och trasiga pärlor i alla möjliga färger och former. Den största andelen pärlor är de segmenterade pärlorna, de finns både i flera segment men även kapade till ett segment och är dels som enfärgade pärlor i bl.a. blått, gult och grönt samt en stor mängd folierade pärlor där ytan ibland, förutom guld-och silverglänsande, ger ett neonskinande intryck. De s.k. mikropärlorna (eller pyttisar som vi även kallar dem) är också mycket väl representerade i materialet. Även s.k. getingpärlor, melonpärlor, ögonpärlor och ”åttor” finns representerade i materialet om än inte i lika stor utsträckning. Pärlornas varierade skick ställer stora krav på den som utför accessionen eftersom det krävs kunskap för att urskilja och typbestämma de ofta väldigt små fragmenten.
Guldfolierad pärla i sju segment
Det finns tydliga variationer gällande pärlornas ursprung, exempelvis finns pärlor importerade från Kalifatet. Det är inte alltid lätt att avgöra var pärlorna har tillverkats men mycket tyder på att det funnits glaspärleproduktion i Birka. De pärlor som med största säkerhet har importerats till ön är de polykroma pärlorna, mångfärgade pärlor med stor variation i mönster. En annan grupp av importerade pärlor är pärlorna av karneol som (i alla fall råmaterialet) importerats från Svartahavsområdet.
Polykrom pärla
Pärlorna funna i svarta jorden skiljer sig från pärlorna funna i Björkös gravar på framförallt en punkt, de har återfunnits utspritt och har hamnat i marken av helt andra anledningar än pärlor i gravar. Det går inte att föra samman pärlor till en uppsättning på det vis som går att se i ex. en skelettgrav där pärlorna kan vara ansamlade. Av samma anledning går det inte att koppla svarta jordens pärlor till specifika individer och vi får istället fantisera oss fram till vem pärlornas bärare har varit och vilken status den personen har haft i Birka. Hur pärlorna hamnat i svarta jorden finns det ändlöst många förklaringar till. Inte minst har det nog varit så att någons pärluppsättning har gått sönder och pärlorna rullat iväg på de säkert leriga ”gatorna” i staden, kanske skedde det en mörk höstkväll och pärlorna gick inte att återfinna…
Det vi ändå kan konstatera är att de som burit pärlorna har haft mycket färgglada pärluppsättningar med pärlor från världens alla hörn och att vikingatiden inte alls var så grå som det allt för ofta finns föreställningar om.
/Kerstin & Sanna
Bli först att kommentera